Time is your horse.

Tyvärr.

 
Varför är det så här? Varför är hon så sur och tvär?

Porträtt.

 
När jag jobbade på fritids med barn i årskurs 2 för några månader sedan blev jag avporträtterad!
"Du har obehagliga ögon, men jag vill rita av dig i alla fall! Du ska sitta i en bil."
 
Tycker att jag ser timid ut, nästan lite nervös! Flickan lämnade det obehagliga därhän!
 
 En blivande konstnär!
 
 

Jygalow.

 
Mitt bidrag till Universalpixels tävling. Fåglarna heter Woozy och Beck. Ibland sitter de på mitt nattduksbord när jag vaknar på morgonen. De tycker att jag ska ringa Dr. Böhm.

ANNE BRIGMAN

    
 
   
  
 
I min jakt på spännande fotografer hittade jag Anne Brigman (1869- 1950) . Hon var med i The Photo- Secession, en rörelse i USA där flera framstående fotografer ingick. Kvinnor i naturen var ett vanligt motiv, ofta var Brigman själv modell. När fotograferingen var avklarad brukade hon rispa och teckna på negativen.
 
Att betrakta hennes bilder till tonerna av Anthony & The Johnsons är...en speciell upplevelse.

Tripp.

 
 
 
Men det här var ju surrealistiskt!
Men futurism då? Vad är det?
 
 
Om någon är intresserad så började begreppet futurism användas år 1909, då den italienska författaren Tommaso Marinetti gav ut Det Futuristiska Manifestet. Inom futurismen hyllade man det nya. Tekniken och maskinen låg futurister varmt om hjärtat. Mycket vind och fläkt. Mycket rörelse! Kubistiska influenser!
 
Nu tror jag att jag ska måla en mysig maskin!
 
 

Precious.

DenDärHösten.

 
 
DenDärHösten då jag besökte mormor och fann en lucka i golvet.

Förunderligt.

 
Förra året såg jag "The Future" av regissören, konstnären och skådespelerskan Miranda July. Enligt beskrivningen skulle filmen vara quirky med excentriska inslag som talande katter och flygande kläder, vilket lät väldigt lockande! Och ja...filmen var charmigt quirky på sina ställen, men på det stora hela så fattades något. "The Future" hängde inte kvar länge i mitt medvetande. Jag var alltså lite tveksam till att se Julys debutfilm, "Me and you and everyone we know", men insåg snabbt att det finns en anledning till att den har fått pris. Visst, den är väldigt märklig emellanåt, skohandlaren Richards yngste sons förehavanden ska vi bland annat inte tala om^^, men filmen genomsyras av en sådan värme! Richards och performance-konstnären Christines stapplande försök att närma sig varandra berör. På riktigt. Det är märkligt, drömskt, förunderligt.  En romantisk film behöver inte avslutas med att de nykära äntligen kysser varandra. Att tillsammans sätta upp en fågeltavla i ett träd kan vara minst lika romantiskt, om inte mer.
 
Christine: We have a whole life to live together you fucker, but it can't start until you call.

Vivian Maier

 
 
 
 
I ett avsnitt av kulturprogrammet "Kobra" intervjuades en ung New York-bo som kommit över en bildskatt på auktion. Han köpte en låda med fotorullar och insåg att han kommit över något alldeles speciellt. Den unge mannen började forska kring fotorullarnas forna ägare och fick till slut fram uppgifter om Vivian Maier,som avlidit bara några dagar innan upptäckten ägt rum.
    Maier, född 1926, var en väldigt privat kvinna som jobbade som barnflicka i Chicago. En Mary Poppins- liknande figur som rörde sig tyst längs Chicagos gator i jakt på spännande motiv. Frågan är om Maier hade uppskattat att hennes bilder nu kommit ut i ljuset. Jag kan i alla fall inte säga annat än att jag uppskattar dem, kanske främst hennes självporträtt. Bilden där hon leende speglar sig är nästan lite magisk. Hon är ett spöke som tillfälligt fångas, tillfälligt skymtar förbi.
 
 
 

Tjohopp! Är du en magisk stropp?

 
 
Den danske illustratören Lars Bo skapade finurliga, glittrande, surrealistiska bilder. Nu vill jag åka till Tivoli och äta kanderade äpplen.

Jag är en vampyr!

 
 
 
 

Där var du!

 
Vi spatserade i Landskrona. Stannade och pratade med svanen som sade att ekarna snart börjar viska om fladdrande varelser. Märkliga tider väntar. 
 
Efter detta gick vi hem, spelade tp och läste om filosoferande hamstrar.

Burd Gurl.

 
...och så tittade jag upp och du anar inte vad jag såg.

Sockerdrömmar.

 
Jag trallade mest runt. Blev fjäderlätt, blev eerie.
Baba Yaga väntar fortfarande!